Och hur gick det praktiska provet som jag har fruktat i 3 års tid? Precis innan våra gäster var jag stencool och tyckte att det var no big deal. När gästerna satt sig vid borden exploderade mitt huvud och allt kändes fel. Men Sofie och jag stöttade varandra som faen! Och gissa hur det gick?

MVG! Skit ner er haha! Vi är så jävla bra, Sofie och jag. Vi var ytterst få som fick högsta betyg rakt igenom. Ytterst få. Men vi fixade det. Perfekt uppdukat, perfekt vinrekomenation, perfekt serveringsgång, allt. Vi är bäst, jag och Sofie. Utan henne hade jag aldrig gått kvar, utan mig hade hon aldrig gått kvar. Och snart står vi där. Mössan på huvudet och tårar i ögonen. Jag blir så stolt över oss!

Så vi knatade ner till Station och tog ett par glas vin för att fira våran dag. Det hela började i kaos, med att jag och Sofie vart utan typ allt. Vi saknade bestick, tallrikar, glas, allt. Jag blev flyförbannad i samband med stressen och var så sjukt nära på att knata hem. Men hon sparakde mig i baken och peppade in i det sista. Och resultatet talar ju för sig själv.

Vi är bäst, Sofie!