Herregud. Jag är så trött! Jag har knappt sovit en blund inatt. Var hemma från jobbet lite innan 3.
Det hände sjuka saker igår och jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Jag är ändå imponerad över att jag faktiskt inte släppte allt och åkte hem. Nej jag bet ihop och stannade med Simon. Men som sagt, jag har aldrig varit så rädd i mitt liv, tror jag. Och så står ännu en kväll framför fötterna på mig. Hajjar inte hur mina nerver ska palla det här? GAH! Men händer en liknande sak idag, bara en, då springer jag fortare än kvickt. Antagligen.

Ska snart ut till min fina, fina häst och försöka slappna av lite. Ska nog galoppera på travbanan.

Jag vill sova!