Vet ni vad? Nu är jag sådär dålig igen. Glömmer kameran hela tiden. I Barcelona var jag ju superduktig på att ta kort och lägga upp, trots att varje bild tog 79 minuter styck. Men i morgon ska jag lägga kameran på dörrmattan så jag inte kan missa den!

Morgondagen ser ut som följande; fixa mina naglar, åka till stallet och rida plus ta en promenad med tanten, åka och träna, åka till stallet igen och eventuellt busa lite med tanten. Funderar på att kanske gå mangas och race'a lite? Får se hur mycket mod jag har i morgon och hur pigg hon är! Efter det är det tomt på schemat. Söka lite jobb skulle sitta fint.

Idag har jag iallafall flängt en del. Stallet och fixa hö på morgonen, åka med Izza till SÖS, åka och träna (suuuperskönt), stallet och titta på lektioner. Vi satt mest och var förundrade över hur underliga människor det finns som handskas med hästar. Vid ett uppenbart "fel" hos hästen (som i grund och botten ligger i brist på respekt, självförtroende och osäkerhet hos hästen) så är det många som skriker, blir arga, sparkar och har sig. Det blir väl inte bättre då? Nej snarare tvärt om! Jag menar, vad skulle du göra om jag satt på din rygg och du inte förstod vad jag ville och du gjorde fel, och jag blir arg, sparkar dig i magen och drar dig i munnen samtidigt som jag skriker? Klart som fan att du lackar på mig och vill få mig att fara åt helvette tillslut. Logiskt tänkande tycker jag. Hästar föds inte dumma och elaka. Dom blir vad man gör dom till. Och har du då en osäker häst så kan man ju börja med babysteps och ge den ökad självkänsla och berömma, berömma och berömma mer! Göra possitiva saker. Gah!

Men jag och Jessica kom fram till att det tydligen inte är så uppenbart. Nej, man ska ju tydligen pumpa hästen med lugnande och sen rida lektion iallafall. Och så kan man ju inte hålla på för evigt? Var vill man komma med det? Vad händer när man slutar rida på lugnande? Jo det blir väl värre. Suck. Men vem är jag och lägga mig i hur andra uppfostrar sina djur?



Adios